Saturday, June 5, 2010

Nostalgi

Denna helg har vi firat makens kusins student, vår sjätte bröllopsdag och idag blir det kalas för maken. Blir ganska nostalgisk i solskenet, undrar lite vart tiden tog vägen, det var ju bara nyss jag själv tog studenten, och sex år sedan vi gifte oss, vart tog de åren vägen? Första gången jag firade min makes födelsedag fyllde han tjugo och nu känner jag mig som en tant som tjattrar om att tiden springer iväg. Men det gör den!

På väg till jobbet i fredags lyssnade jag på Rix fm, och aldrig i hela mitt liv trodde jag väl att jag skulle ta åt mig av visdomsord från Gert Fylking, och än mindre publicera dem på bloggen. Men här är de, Gerts visdomsord till årets nybakade lyckliga studenter, jag tycker han har lyckats väl med dessa råd.

Njut av din ungdom, eller skit samma, förresten, du kommer ändå inte att förstå fördelarna med att vara ung förräns du är för gammal. Men tro mig, om tjugo år så kommer du att sitta och titta på gamla bilder och minnas; alla de möjligheter du hade och hur fantastiskt snygg du faktiskt var.

Få inte skuldkänslor bara för att du inte vet vad du ska göra med ditt liv.
De mest intressanta personer jag känner hade ingen aning om vad de skulle göra när de var 25 och några av de mest intressanta 50-åringarna jag känner vet det fortfarande inte.
Slösa inte bort tid på avundsjuka för ibland ligger du före, ibland efter. Loppet är långt och i slutet kommer du ändå att vara ensam.

Oroa dig inte för framtiden, de riktiga problemen i ditt liv kommer nämligen ändå att bli såna som du idag aldrig skulle kunna föreställa dig. Och du, det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke. Lär känna dina föräldrar för du vet aldrig hur länge de finns kvar och var snäll mot dina syskon. De är din bästa länk till det som varit och troligtvis de som kommer att stötta dig bäst när du som mest kommer att behöva det.
Tyck om din kropp. Använd den på alla sätt du kan. Var inte rädd för den eller för vad folk tycker om den. Den är ditt livs bästa verktyg. Läs inte veckotidningar, de får dig bara att känna dig ful.

Kanske gifter du dig, kanske inte. Kanske får du barn, kanske inte. Kanske skiljer du dig vid 40, kanske dansar du Macarena på ditt Guldbröllop. Oavsett hur det går, så skryt inte men var inte alltför hård mot dig själv heller. Hälften av det du kommer att lyckas med är ren tur och detsamma gäller för alla andra.
Bo i Stockholm minst 1 år men stick innan du blir för dryg.
Bo i Norrland 1 år men dra innan du blir för trög.
Spara alla gamla kärleksbrev – släng alla kontobesked.
Håll inte på för mycket med ditt hår för man sover väldigt dåligt på papiljotter.
Använd tandtråd.
Lär dig acceptera några obestridda sanningar:
Priset stiger, politiker ljuger och du kommer att bli gammal.
Liksom att, en dag så sitter du där och tjabblar om att:
Det var billigare förr, politikerna var ärliga och barnen hade större respekt för sina föräldrar.
Var försiktig med alla råd du får och ha tålamod med de som ger dig dem.
Kom ihåg att råd är en typ av nostalgi – det är som att fiska i slasken efter sånt som hänt, skölja av det och återanvända det som värdefull information.






Foto: Mattias Hansson HG/Bild

5 comments:

Grodmamman said...

Vilka vackra bröllopsbilder! Jag hade en liknande bukett när vi gifte oss i höstas. Håller med om att tiden går alldeles för fort!:)
Hörde också Gert Fylking på RixFM och jag tyckte också att det var jätte bra. Jag satt och nickade instämmande hela tiden!:)
Kram

Helen said...

Vackra bilder!

Två systrar said...

Vilka fina bilder!! Nästa år är det min tur! Ska bli underbart! Kram kram C

Geta said...

Vilka fina bilder! Verkligen tänkvärda ord, hade aldrig gissat att de kom från Fylking :)
Kram.

jette said...

Det er nu ikke ham der Gert som har fundet på de ord. Han har bare oversat en tekst som stammer fra Mary Schmich som skrev en klumme i Chicago Tribune i 1997 og teksten er senere skrevet om til en sang, som filminstruktøren Bazz Luhrmann står bag. Det eneste som er originalt er "omkvædet" som ikke stammer fra den oprindelige tekst. Her kan man høre den originale udgave, som er indtalt af Lee Perry.

http://www.youtube.com/watch?v=sTJ7AzBIJoI

Den var et stort hit i 1997.

Det fremgår jo overhovedet ikke, at det ikke er en original tekst af Gert Fylking, så hvis man ikke kender originalen, så er det jo heller ikke nemt at vide.

Men det er en rigtigt god tekst, som man faktisk kan blive klog af. :-)